Gå med i verksamheten

Frivilliga räddningstjänsten erbjuder en för alla öppen verksamhet. För att vara med i Frivilliga räddningstjänsten ska man alltid höra till en medlemsorganisation. Hitta en uppgift som passar dig inom Frivilliga räddningstjänsten! Du kan gå med i en medlemsogranisations larmgrupp genom att delta i grundkurser i olika verksamhetsformer som ordnas av medlemsorganisationerna eller genom att kontakta medlemsorganisationen eller lokalkommittés ordförandet. Se kontaktuppgifter i "Kommittéer och larmgupper" -sidan. Du kan även kontakta beredskapschefen i din region.

Juhani Salonsaari

Beredskapsjourhavande

Som beredkapsjourhavande börjar min uppgift då myndigheterna beslutar att påkalla Frivilliga räddningstjänsten till hjälp. Larmcentralen skickar till mig ett textmeddelande med nummer till myndigheten som är på plats och bakgrundsuppgifter om det som skett. Jag ringer till myndigheten och får mer information om uppdraget och på vilket sätt de vill att Frivilliga räddningstjänsten ska hjälpa samt var man ska samlas. Sedan börjar jag larma larmgrupperna.

En bra beredskapsjourhavande har känsliga antenner: han eller hon känner till ..


Aki Valonen

Beredskapsutbildare

Som beredskapsutbildare ordnar jag Frivilliga räddningstjänstens grundkurser och efterspaningsutbildningar på olika nivåer. Vid efterspaningar ger jag snabblektioner för frivilliga i olika efterspaningsmetoder. Jag har också besökt till exempel jaktsällskap, byaföreningar och första hjälpen-grupper och berättat om Frivilliga räddningstjänsten och dess verksamhet.

Som utbildare försöker jag alltid vara på samma nivå som deltagarna. Även om jag lär ut samma saker på kurserna är det alltid bra att planera utbildningen så att deltaga..


Kuva Juha Pietiläinen / Punainen Risti

Ari-Pekka Arponen

Dykare inom Frivilliga räddningstjänsten

Frivilliga räddningstjänsten hjälper myndigheter med efterspaning under vatten. Den försvunne är ofta död, men på polisens begäran kan vi också leta efter föremål – vi har till exempel bärgat ett bankrånsbyte och vapen.

Av Frivilliga räddningstjänstens dykare krävs att de har dykarerfarenhet och är smånoga. I Finlands grumliga vatten ser man inte ens alltid längre än en armslängd framför sig. Om det är en hel sjö som ska genomsökas, kan insatsen vara i flera veckor.

Utöver dykning behövs frivilliga också för att ex..


Kuva Altti Näsi / Punainen Risti

Kristiina Pitkänen

Efterspanare i terräng

När jag får larm om att leta efter en försvunnen är det första jag tänker på att har jag all utrustning med mig. Jag har alltid en ryggsäck färdigpackad vid dörren. I den finns en ficklampa, pannlampa, reservbatterier, förstahjälpstillbehör, efterspaningsväst, en flaska vatten och proviant så att jag säkert klara mig några timmar i terrängen utan hjälp.

Väl på plats delar vi in oss i patruller eller bildar en spaningskedja och går i god ordning ut i terrängen. Det finns olika efterspaningsmetoder, vi spanar ofta på rad eller i bi..


Kuva Niklas Meltio / Punainen Risti

Susanna Nurmela

Frivilliga räddningstjänstens ledare

Frivilliga räddningstjänstens ledare fungerar som en länk mellan myndigheterna och frivilliga. Myndigheterna ger mig ett uppdrag som jag förmedlar vidare till de övriga frivilliga. Naturligtvis går informationen också i motsatt riktning.

I Frivilliga räddningstjänstens ledares arbetsteam ingår till exempel en sekreterare, informationsansvarig och skrivare. I Mellersta Nyland brukar vi göra så att Frivilliga räddningstjänstens ledare stöds av en vice ledare, så att dessa tillsammans till exempel planerar kartor för efterspaningssi..


Leena Koivistoinen

Frivillig inom psykiskt stöd

Vi är ofta de första personerna som patienten möter efter en olycka eller någon annan kris. Vi bistår denne tills exempelvis socialmyndigheten når fram.

Som frivillig inom psykiskt stöd hjälper jag personer att klara av svåra situationer så att han eller hon kan fortsätta leva sitt liv. Det bästa sättet att hjälpa är att vara lugnt närvarande och lyssna – liksom att befästa personen i nuet och få denne att förstå att han eller hon är i trygghet. Saker klarnar när de klarnar.

Även om olika situationer – våldsbrott, ..


Kuva Eero Sario / Punainen Risti

Raisa Kaukonen

Frivillig inom första omsorgen

Ofta gäller första omsorgen hjälp vid bränder. Som frivilliga inom första omsorgen ser vi till att människor har mat, kläder, nödvändiga läkemedel och tak över huvudet efter olyckan. Också kunskaper i första hjälpen är viktiga så att vi vid behov kan åtgärda små skador.

I allt detta ingår också alltid psykiskt stöd. När jag antecknar saker för att organisera hjälpen lyssnar jag samtidigt till hur personen mår.
Olyckor sker sällan på dagtid. Därför måste beredskapsplanerna vara i skick och avtalen med samarbetspartnerna var..


Kuva: Kaisa Nikkilä

Jesse Kosonen

Flygräddare

Flygräddningen inleds när en myndighet kontaktar den jourhavande, som larmar flygräddarna vid den närmaste basen. Propellrarna ska vara igång inom två timmar efter att larmet gått. Det är viktigt att vi flyger på ett säkert sätt. Även om vi strävar efter att lyfta i rask takt, måste det göras med eftertanke.

På efterspaningsflygturen finns två flygspanare, uppdragets ledare och en pilot.

Man flyger systematiskt över spaningsområdet från den ena till den andra sidan så att hela området genomsöks. Uppdragsledaren ser..


Petri Jaarto

Oljebekämpning

Vi frivilliga oljebekämpare vid WWF samlar upp olja från stränder i fall av oljeolyckor och stödjer myndigheterna i vården av oljesmetade djur. Kustremsorna som ska rensas från olja varierar från bergiga öar till vassrika havs- eller insjövikar. Vi har till exempel samlat upp olja från viktiga fågelkobbar under häckningstid.

För att rensa stränderna från olja räcker det med normal hälsa och rörelseförmåga. Områdena som ska rensas är ibland ganska knepiga. En hög stresstolerans är till fördel, eftersom arbetet fortskrider långsam..


Tarja Rasimus

Provianterare

Provianteringssituationer är mycket olika och provianteringen ordnas från fall till fall. Om det är fråga om att leta efter en försvunnen person är det första skedet kritiskt. Bra kommunikation med ledningsgruppen är av primär vikt, så att provianteraren vet hur man ska förbereda sig.
Ibland går situationen snabbt över, ibland kan efterspaningarna räcka flera dagar. Det är ett slags utmaning för provianteraren då spanarnas mängd och efterspaningens längd varierar.

Att ordna proviantering är ett riktigt pussel. I mitt eget ..


John Wedde

Räddningshundsförare

Då man letar efter försvunna anvisas räddningshunden och dess förare ett område att genomsöka och leta upp alla människor. Om det finns en människa i området kan hunden få vittring på den. Eller så använder man en spårhund för att se om någon har tagit sig genom området.
I dag kan räddningshundar utföra många olika uppgifter och de kan utföra dem i såväl terrängen, tätorter som byggnader. Färdigt skolade id-hundar har vi fortfarande inte. Kanske någon gång i framtiden kan våra hundar spåra upp en viss person i en grupp människor utifrån ..


Soile Lehikoinen

Signalist

Jag var 14 år när jag gick med i verksamheten. Jag hann inte med mera än att gå på en efterspaningskurs, när man frågade mig om jag var intresserad av en kurs i informationsgång. Man erbjöd mig genast uppgifter då det verkade finnas en brist på frivilliga.

Vem som helst kan bli signalist. Själv känner jag till anordningarna, men jag har inte någon särskild kunskap om dem. Man behöver inte kunna sätt upp en radioförbindelse till Australien med hjälp av en klädhängare och tv-kabel, utan i larmsituationer finns det många olika uppgi..


Pekka Huusko

Sjöräddare

Mitt intresse för sjöräddningsverksamheten väcktes när en kapten på ett räddningsfartyg behövde hjälp med att underhålla fartyget. När underhållet var gjort fick fartyget ett larm till Airisto, där man sett en nödraket. Jag tyckte det var intressant, och så fick jag komma med på en veckoslutsjour.

Där började det. Nu har jag varit kapten i över 30 år. Under årens lopp har jag också fungerat som fartygsansvarig några år.
Det bästa med sjöräddningsintresset är att hjälpa människor. Det känns bra att se de glada minerna när v..


Marko Laine

Trafikledare

Trafikledare läggs in på begäran av myndigheterna. Begäran kommer till mig eller en annan jourhavande. Vi kontrollerar situationen, hur mycket hjälp som behövs och vilka av våra vägservicemän som är närmast och kan rycka ut.

Större omdirigeringar av trafiken kan kräva till och med 5–7 killar, men för att stänga av en väg räcker det vanligtvis med en person. Normalt varar trafikstyrningen på en olycksplats 3–5 timmar. Vanligtvis eftersträvar vi att byta ut de frivilliga med några timmars mellanrum.
För mer krävande uppdrag ..