Den frivilligas tystnadsplikt och sekretessförbindelse

Frivilligverksamheten grundar sig på de frivilligas färdigheter och personlighet. Det krävs inte att frivilliga har yrkesfärdigheter. Frivilliga får handledning och utbildning för sin uppgift. Högklassigt och tillförlitligt frivilligarbete förutsätter att de frivilliga har tystnadsplikt i ärenden som gäller hjälpmottagarna. Tystnadsplikt i ärenden som gäller hjälpmottagaren garanterar att den som får hjälp kan lita på sin hjälpare och att hens angelägenheter inte sprids till utomstående. Hjälparen visar respekt för personen hen hjälper genom att förbinda sig till tystnadsplikt. Utan detta förtroende är det omöjligt att hjälpa. Även samarbetet med myndigheterna kräver tystnadsplikt i många situationer.

 

Alla frivilliga som deltar i hjälpuppdrag har tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller situationer som den frivilliga har sett eller hört, de hjälpta personernas identitet samt konfidentiell information om exempelvis myndigheternas verksamhet som den frivilliga har fått tillgång till genom myndighetssamarbete. Den frivilliga är bunden av tystnadsplikten även efter att frivilligarbetet har avslutats.

I praktiken innebär detta att den frivilliga inte till utomstående får avslöja information om personer som hjälpts. Den frivilliga får inte heller använda händelser eller fall som hen fått kännedom om som exempel i offentliga samtal, presentationer eller texter utan de berörda personernas tillstånd.

Information om de personer som hjälpts får inte lämnas ut till utomstående. En utomstående person är en person som inte har deltagit i omsorgen av den person som hjälpts eller relaterade uppgifter. Med tillstånd från den som hjälpts kan man berätta åt den hjälptas anhöriga på vilket sätt man har hjälpt personen. Exempelvis kan man inte berätta åt grannarna hur personen har hjälpts.

Information om den hjälpta kan delas med yrkespersoner inom hälso- och sjukvården (bl.a. läkare, sjukskötare, socialarbetare) eller andra myndigheter (polisen) som deltar i hjälparbetet. Till detta måste finnas muntligt samtycke från den person som får hjälp. När informationen går från en hjälpare till en annan underlättas den fortsatta omsorgen av den person som får hjälp.

I vissa situationer kan en frivillig behöva överväga om hen har en skyldighet att förmedla information som hen har fått kännedom om. Tystnadsplikten kan frångås t.ex. när det handlar om en situation där barnets intresse förutsätter att en barnskyddsanmälan görs.

Om man blir medveten om ett planerat brott under frivilligarbetet kan detta anmälas till polisen trots tystnadsplikten. I oklara fall ska den frivilliga först diskutera saken med gruppledaren eller en anställd.